Sverige i ett Makro perspektiv

Hej!

Brasklappar

Tja! Jäklar vad börsen har tuffat på senaste 4 dagarna, nästan så att man tvingas fundera på om börsen börjar gå mot bull trend igen? Jag vet inte men däremot ska väl inte denna kräftgång hålla på hur länge som helst.

När man tittar på trender på hur börsen brukar bete sig så kan man se att börsen brukar gå som starkast under våren, alltså de 5 första månaderna på året. Hela 9% upp under perioden visar statistik sedan 1990. Sommarmånaderna Juni – Augusti är inte i närheten av lika bra med ett snitt på -0,4%. September tom december så tuffar börsen på i relativt makligt tempo med ett historiskt snitt på 3,5%.

September månad som vi är på väg in i strax har historiskt varit den sämsta månaden på året. Men de senaste åren har det inte sett ut så utan då har september vart en plusmånad. Detta förklarar vissa med att investerarna tidigare brukade återinvestera utdelningen direkt (april) medan de numera avvaktar surmånaderna och trycker in utdelningen först efter dessa, vilket då blir i september.

Hur det nu än är med den saken så är de flesta ändå överens om att aktier är en vintersport och jag tycker nog att ordspråket sell in may and stay away verkar överensstämma rätt bra med verkligheten.

När vi kommer tillbaka efter vår solresa på Mallorca i början av september så kommer det bli intressant att följa höstens och vinterns utveckling.

Hur går det för Sverige egentligen?

För investerare så är alltid makroperspektivet superintressant, i alla fall för mig som för det mesta handlar stora stabila och mogna bolag. Därför brukar jag alltid försöka hålla ett litet öga på hur framtidsutsikterna i Sverige egentligen ser ut och här följer en liten sammanfattning….

BNP = Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under en given tidsperiod.

BNP  är det vanligaste måttet för att beskriva ekonomisk tillväxt för ett land över tid. Tittar man på Sveriges ekonomiska tillväxt historiskt så har den sedan 1970 legat på i snitt 2% per år. Kollar vi på prognoserna för 2016 så beräknas vi landa på en BNP på cirka 4%, vilket alltså är dubbelt så högt som den genomsnittliga ökningen och prognosen för 2017 ligger på drygt 2,5%. Både 2016 och 2017 ser ut att bli mycket starka år för Sveriges företag generellt.

Arbetsmarknad

Regeringen satte 2014 ett mycket högt mål för Sverige om EUs lägsta arbetslöshet 2020. För att detta skulle kunna bli verklighet så beräknade svenskt näringsliv då fram att det skulle behöva skapas 430 000 nya arbetstillfällen mellan åren 2014-2020.

Givetvis är det ingen som idag vet vad EUs lägsta arbetslöshet innebär 2020 men ett rimligt antagande kan vara att arbetslösheten bör ligga på ungefär 5% då. Riktigt så lågt är det väl ingen som räknar med att Sverige ska komma men man vet ju aldrig. Dock kan ni se nedan att det går åt rätt håll…

Arbetslöshet

2014: 7,9%

2015: 7,4%

2016: 6,9%                                    (Prognos)

2017: 6,7%                                    (Prognos)

Helt avgörande för att Sverige ska ha skuggan av en chans att lyckas beror främst på 3 saker.

1. Att man snabbt lyckas möta matchningsproblematiken på svensk arbetsmarknad. (läste nånstans att trots 100 000 inskrivna på arbetsförmedlingen under en viss tidsperiod så låg 93% av tjänsterna kvar efter att en månad passerat.) Man hittade alltså inga lämpliga kandidater.

2. Att man lyckas sysselsätta invandrare och flyktingar snabbare. Genomsnittstiden för en invandrare att få jobb i Sverige sägs vara så hög som 8 år idag. Särskilt svårt har utländska kvinnor att komma in på arbetsmarknaden

3. Att man lyckas komma förbi krånglet från att bygga bostäder till att verkligen bygga bostäder, på riktigt. Jag har vart inne på ämnet tidigare på bloggen men ett väldigt vanligt problem idag är att människor struntar i att ta ett jobb i en storstad eftersom att det är så fruktansvärt svårt och dyrt att få bostad där. Ska folk kunna arbeta så måste folk helt enkelt kunna bo där också. Så enkelt är det!

Inflation 

KPI, alltså konsumentprisindex, eller KPIF, (nån ny variant tydligen som är samma som KPI fast med fast ränta???) eller helt enkelt Inflationen som jag gillar att kalla den har alltjämt stigit sedan 2014. Den förbättrade konjunkturen som vi nu ser gör att företagen också vågar höja priserna på sina produkter vilket i sin tur gör att den allmänna prisnivån höjs, vilket är riksbankens mål. (Sverige och EU har alltså varit inne i en lågkonjuktur sedan 2009 men många tror att vi är i slutet av den cykeln nu, men ingen vet såklart säkert)

KPIF

2015: 0,9%

2016: 1,4%                             (Prognos)

2017: 1,6%                             (Prognos)

Riksbanken har sedan 1993 (eller egentligen 1995 tror jag) haft ett inflationsmål om 2% per år. Sedan krisåret 2008 och efterföljande depp 2009 (enda året på 2000 talet som inflationen vart på minus -0,3) så har inflationen varit rätt volatil vilket jag tolkar som att människor har vart rätt osäkra på marknaden. sedan 2013 har inflationen stigit sakta men säkert och stabiliserats kring 1,5% vilket prognostiseras även för 2017.

Företagande

Antalet företag i Sverige har sedan 2003 ökat från ca 800 000 till idag ca 1 100 000, en ökning med nästan 30% alltså. Företagen ökar alltså ganska kraftigt medan andelen företagare av det totala antalet sysselsatta håller sig rätt konstant, ca 10%. Människor verkar inte rädsla sig för att starta företag och de senatse åren 2014 och 2015 så har antalet uppstartade företag ökat vilket är positivt.

Stadsskuld

Ett land i kris har ofta en väldigt hög statsskuld. Här finns det en massa intressanta vinklingar och exempel jag skulle kunna skriva om men jag lyckas knappast täcka alltihop. Men en sak som jag vart inne på tidigare på bloggen är Japans höga statsskuld som är så hiskelig att jag knappt kan förklara det, den är -243% i förhållande till BNP. Jämföra detta med Grekland på en hedersvärd andra plats med -173,8% i förhållande till BNP. Här snackar vi ordentligt tyngda länder som förmodligen aldrig någonsin skulle kunna betala tillbaka sina skulder, eller tror ni Japan lyckas skrapa ihop över 1 Biljard kronor närmaste tiden?

Sveriges statsskuld ligger på lite mer överenskomna 1 300 miljarder vilket motsvarar cirka 35%-40% av BNP.  Internationellt i ett EU perspektiv så har vi låg statsskuld, vi ligger bland de 10 länderna i EU med minst skuld. Som en jämförelse kan man se på det så kallade Maastrichtfördraget vilket är det ekonomiska och monetära fördraget som EU använt för att reglera kriterierna till att ett medlemsland ska kvalificeras att delta i EMU ( Den monetära unionen, alltså Euron helt enkelt). I Maastrichtfördraget fastslås att den offentliga skulden i ett land högst får uppgå till 60% av BNP.

Med andra ord är det flera länder i Eu som inte lever upp till kraven i EUs stabilitets och tillväxtpakt men Sverige är lyckligtvis inte ett av dem 🙂

 

Summa sumarum

Summa sumarum är att jag egentligen har samma syn på klimatet som jag hade för ett år sedan. Sverige går bra, både vad gäller inhemsk konsumtion och export till andra länder. Arbetslösheten och inflationen ligger på ganska ok nivå i ett jämförelseperspektiv och det är bra fart i den offentliga sektorn. Företagandet tuffar på och de stora multinationella företagen tjänar väldigt stora pengar och många har en rätt bra organiskt tillväxt.

Jag kan inte se några direkta anledningar till varför det inte ska gå bra på börsen de nästkommande åren. Jag vet att det är farligt att säga så men Sverige går bra nu och omvärlden börjar hämta sig skapligt efter finanskrisen 2008.

Så därför kommer jag att ligga i princip fullinvesterad den närmaste tiden tills det börjar lukta svavel på riktigt, för just nu tycker jag faktiskt inte att det gör det.

Det här blir förmodligen mitt sista inlägg innan jag åker iväg till Mallorca en månad. Det är möjligt att jag uppdaterar lite på bloggen därifrån men jag är inte säker. Annars så höres vi efter den 6 september när jag kommer tillbaka. Sen får vi följas åt i med och motgångar under vintern.

 

Ni vet att med börsen och omvärlden kan man aldrig vara säker på något? Men kalkylerade risker kan man väl ta?

Adios Amigos!

 

2 reaktion på “Sverige i ett Makro perspektiv”

  1. Hej, jag har precis hittat din blogg och tycker den är väldigt bra 🙂 Var också sjukt kul och se att du också skapat olika konton med samma namn som mig, ex. utländska aktier, svenska aktier, nordiska aktier och fonder. Det väckte också en fråga; hur kommer det sig att du har utländsk aktier i KF och nordiska aktier i ISK? Vore det inte enklare att även ha nordiska aktier i KF så Avanza sköter källskatten åt dig? eller tänker jag fel.

    1. Hej Vilhem!

      Ursäkta det sena svaret!

      Vad kul att du hittat bloggen och tack för berömmet.

      När det gäller ISK och KF så var det ett misstag av mig ifrån början att placera nordiska aktier i ISK. Ska jag vara ärlig vet jag inte riktigt hur jag lyckades med det men så blev det. Jag har för någon månad sedan rättat till detta och flyttat mina relativt små innehav där till KF så du tänker helt klart rätt.

      Hoppas det går bra för dig med dina investeringar och lycka till!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *